Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Hydrologi
Faktapaket: Sveriges sjöar
Vattentemperatur i sjöar
Sjöar värms till största delen upp av omgivande luft och solens strålar. Detta varmare ytvatten blandas sedan ned i sjön.

Temperaturens variation över ett år, från ytan till djupet i Locknesjön i Jämtland.
Vatten har den unika egenskapen att det är som tyngst vid fyra grader Celsius. I och med årstidsväxlingarna driver det här en omblandning av vattnet i sjöar. Denna cirkulation påverkar vattnets kvalitet och är ofta en förutsättning för att livet i sjöarna ska må bra.
Temperaturskiftningarna under året driver cirkulationen
Nedan beskrivs övergripande hur de olika årstiderna påverkar sjöns skiktning och cirkulation. Detta varierar naturligtvis mellan var i Sverige sjöarna ligger. I södra Sverige uteblir isläggning ofta. Sjöars storlek, djup, siktdjup, utsatthet för vind och genomströmning påverkar också hur vattnet blandas.
På vintern är det varmast vid botten
Om det är kallt på vintern kyls ytvattnet av och blir lättare än det djupare vattnet. En skiktning uppstår. När ytvattnet fortsätter kylas, lägger sig isen om temperaturen når under 0 grader och förhållandena är de rätta.
Under vintern kan temperaturen öka i sjöns djupare delar på grund av att värme som finns lagrat i sjöns sediment avges till vattnet.
Vårcirkulation blandar om inför skiktning under sommaren
Efter islossningen på våren värms ytvattnet så att vattnet får jämn temperatur och det sker en omblandning av sjöns vatten. Detta kallas vårcirkulation.
När sjöns ytvatten värms upp, blir det lättare än vattnet längre ner. Det bildas en skarp gräns, ett så kallat språngskikt, mellan varmare ytvatten och kallare djupvatten. Stark vind eller en stor genomströmning i sjön kan göra att språngskiktet blir mer diffust eller försvinner.
Med hjälp av vind och vågor blandas ytvattnet ner till allt större djup. Språngskiktet sjunker under sommaren. I medelstora sjöar ligger språngskiktet under högsommaren på mellan 5 och 20 meters djup.
Höstcirkulation
På hösten kyls sjöarnas ytvatten och blir därigenom tyngre och börjar sjunka. Vid fortsatt avkylning bildas ett allt djupare övre skikt med enhetlig temperatur. Genom vindens inverkan sker en omblandning och vattentemperaturen blir så småningom jämn i hela vattenmassan.
Vid denna så kallade höstcirkulation transporteras syrerikt ytvatten ner till djupare delar av sjön. Vindomblandningen och avkylningen fortsätter tills ytvattnets temperatur sjunker under 4 grader Celsius.

Illustration över de olika temperaturskiktningarna i en sjö som skitas två gånger på ett år. Illustration: SMHI.
Sjöars vattentemperatur i framtida klimat
I ett varmare klimat påverkas denna regelbundna omblandning av sjövattnet. De största förändringarna är att:
- vattentemperaturen stiger i hela vattenmassan under hela året.
- sommarskiktningen sker under en längre period och förflyttas djupare ned i sjön.
- isläggning uteblir eller sker under en kortare period. I vissa fall kan detta innebära att det inte sker någon skiktning alls vintertid.
Allt detta påverkar det biologiska livet i sjön. Risken för syrefria bottnar ökar. Fiskar påverkas av varmare vatten och att isläggning uteblir.
SMHIs rapporter om temperatur i sjöar och vattendrag
Vattentemperaturer i sjöar, sommar och vinter - resultat från SMHIs mätningar Länk till annan webbplats..
Länk till annan webbplats.
Isläggning och islossning i svenska sjöar. Länk till annan webbplats.
Älvtemperaturers varianter i Sverige under en tioårsperiod. Länk till annan webbplats.
Temperaturens höjdberoende. En studie i Indalsälvens avrinningsområde. Länk till annan webbplats.
Relaterade länkar
Mer i detta faktapaket
- Hydrologi
Sveriges sjöar
I Sverige finns nära 100 000 sjöar som är större än en hektar, 10 000 kvadratmeter. Antalet sjöar och sjöarealen förändras över tid på grund av bla...
- Sveriges sjöar
Hur sjöar bildas
Sjöar kan bildas på olika sätt. I Sverige är den vanligaste orsaken att naturliga fördjupningar och sprickor i berggrunden fylls med vatten.
- Sveriges sjöar
Mätning av Hornavan – Sveriges djupaste sjö
Hornavan är Sveriges uppmätt djupaste sjö. Det finns en karta redan från sent 1800-tal men då siffrorna på denna är svåra att tolka gjorde SMHI en ...
- Sveriges sjöar
Problem kring vattennivåer och flöden i Vänern och Göta älv
Runt Vänern finns en rad intressen som påverkas av vattennivån i sjön. Även intressen vid Göta älv påverkas av Vänerns vattennivå och hur mycket va...
- Sveriges sjöar
Sjöarnas vattenbalans och omsättningstid
En sjö får hela tiden nytt vatten från vattendragen uppströms och ifrån nederbörd. Samtidigt försvinner vatten via avdunstning och det rinner ur va...
- Sveriges sjöar
Sjöars utbredning
På kartbilden ser en sjö alltid lika stor ut. I verkligheten ändras dock sjöars utbredning och vattennivå på både kortare och längre sikt.
- Sveriges sjöar
Sjödjup
Kunskap om sjöars djupförhållanden är viktigt för bland annat båttrafik och vid fiske. Det påverkar även sjöns vattenvolym och fysiska egenskaper. ...
- Sveriges sjöar
Sveriges sjötätaste landskap
SMHI har tittat på begreppet sjötäthet för Sveriges landskap.
Faktapaket hydrologi
Alla faktapaket inom hydrologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.