Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Hydrologi

Faktapaket: Sveriges sjöar

Vattentemperatur i sjöar

Sjöar värms till största delen upp av omgivande luft och solens strålar. Detta varmare ytvatten blandas sedan ned i sjön. 

IllustrationFörstora bilden

Temperaturens variation över ett år, från ytan till djupet i Locknesjön i Jämtland.

Vatten har den unika egenskapen att det är som tyngst vid fyra grader Celsius. I och med årstidsväxlingarna driver det här en omblandning av vattnet i sjöar. Denna cirkulation påverkar vattnets kvalitet och är ofta en förutsättning för att livet i sjöarna ska må bra.

Temperaturskiftningarna under året driver cirkulationen

Nedan beskrivs övergripande hur de olika årstiderna påverkar sjöns skiktning och cirkulation. Detta varierar naturligtvis mellan var i Sverige sjöarna ligger. I södra Sverige uteblir isläggning ofta. Sjöars storlek, djup, siktdjup, utsatthet för vind och genomströmning påverkar också hur vattnet blandas. 

På vintern är det varmast vid botten

Om det är kallt på vintern kyls ytvattnet av och blir lättare än det djupare vattnet. En skiktning uppstår. När ytvattnet fortsätter kylas, lägger sig isen om temperaturen når under 0 grader och förhållandena är de rätta.

Under vintern kan temperaturen öka i sjöns djupare delar på grund av att värme som finns lagrat i sjöns sediment avges till vattnet.

Vårcirkulation blandar om inför skiktning under sommaren

Efter islossningen på våren värms ytvattnet  så att  vattnet får jämn temperatur och det sker en omblandning av sjöns vatten. Detta kallas vårcirkulation. 

När sjöns ytvatten värms upp, blir det lättare än vattnet längre ner. Det bildas en skarp gräns, ett så kallat språngskikt, mellan varmare ytvatten och kallare djupvatten. Stark vind eller en stor genomströmning i sjön kan göra att språngskiktet blir mer diffust eller försvinner.

Med hjälp av vind och vågor blandas ytvattnet ner till allt större djup. Språngskiktet sjunker under sommaren. I medelstora sjöar ligger språngskiktet under högsommaren på mellan 5 och 20 meters djup. 

Höstcirkulation

På hösten kyls sjöarnas ytvatten och blir därigenom tyngre och börjar sjunka. Vid fortsatt avkylning bildas ett allt djupare övre skikt med enhetlig temperatur. Genom vindens inverkan sker en omblandning och vattentemperaturen blir så småningom jämn i hela vattenmassan. 

Vid denna så kallade höstcirkulation transporteras syrerikt ytvatten ner till djupare delar av sjön. Vindomblandningen och avkylningen fortsätter tills ytvattnets temperatur sjunker under 4 grader Celsius.

Cirkulation av vattenmassor.

Illustration över de olika temperaturskiktningarna i en sjö som skitas två gånger på ett år. Illustration: SMHI.

Sjöars vattentemperatur i framtida klimat

I ett varmare klimat påverkas denna regelbundna omblandning av sjövattnet. De största förändringarna är att:

  • vattentemperaturen stiger i hela vattenmassan under hela året.
  • sommarskiktningen sker under en längre period och förflyttas djupare ned i sjön.
  • isläggning uteblir eller sker under en kortare period. I vissa fall kan detta innebära att det inte sker någon skiktning alls vintertid. 

Allt detta påverkar det biologiska livet i sjön. Risken för syrefria bottnar ökar. Fiskar påverkas av varmare vatten och att isläggning uteblir.

Relaterade länkar

Mer i detta faktapaket

  • Hydrologi

    Sveriges sjöar

    I Sverige finns nära 100 000 sjöar som är större än en hektar, 10 000 kvadratmeter. Antalet sjöar och sjöarealen förändras över tid på grund av bla...

  • Sveriges sjöar

    Hur sjöar bildas

    Sjöar kan bildas på olika sätt. I Sverige är den vanligaste orsaken att naturliga fördjupningar och sprickor i berggrunden fylls med vatten.

  • Sveriges sjöar

    Mätning av Hornavan – Sveriges djupaste sjö

    Hornavan är Sveriges uppmätt djupaste sjö. Det finns en karta redan från sent 1800-tal men då siffrorna på denna är svåra att tolka gjorde SMHI en ...

  • Sveriges sjöar

    Problem kring vattennivåer och flöden i Vänern och Göta älv

    Runt Vänern finns en rad intressen som påverkas av vattennivån i sjön. Även intressen vid Göta älv påverkas av Vänerns vattennivå och hur mycket va...

  • Sveriges sjöar

    Sjöarnas vattenbalans och omsättningstid

    En sjö får hela tiden nytt vatten från vattendragen uppströms och ifrån nederbörd. Samtidigt försvinner vatten via avdunstning och det rinner ur va...

  • Sveriges sjöar

    Sjöars utbredning

    På kartbilden ser en sjö alltid lika stor ut. I verkligheten ändras dock sjöars utbredning och vattennivå på både kortare och längre sikt.

  • Sveriges sjöar

    Sjödjup

    Kunskap om sjöars djupförhållanden är viktigt för bland annat båttrafik och vid fiske. Det påverkar även sjöns vattenvolym och fysiska egenskaper. ...

  • Sveriges sjöar

    Sveriges sjötätaste landskap

    SMHI har tittat på begreppet sjötäthet för Sveriges landskap.

Relaterade faktapaket

Vänern från Vänersborg

De stora sjöarna

En älv med is

Is på sjöar och vattendrag

Snöfall i kvällningen med bilar och fotgängare

Varningar och meddelanden

Illustration över mycket och lite vatten i vårt landskap.

Klimateffekter i sjöar och vattendrag

Faktapaket hydrologi

Alla faktapaket inom hydrologi

Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.