Sjöars utbredning

På kartbilden ser en sjö alltid lika stor ut. I verkligheten ändras dock sjöars utbredning och vattennivå på både kortare och längre sikt.

Sjöar som visas på kartor beskrivs utifrån ett normalläge.  I verkligheten varierar strandlinjen med förändringar i vattennivå. 

På kort tid påverkas vattennivån av dämningar eller snabb förändring i vattenmängd. Detta kan ske över några veckor och i extremfallet, dagar. För kraftigt reglerade sjöar kan förändringen vara mycket stor. Vissa sjöar regleras flera meter på höjden vilket kan flytta strandlinjen långt. Dessa sjöars utbredning beskrivs oftast i kartan utifrån högnivå. 

Hur mycket ytan varierar beror på hur marken lutar vid strandlinjen. För en sjö med branta stränder ändras strandlinjen mindre, och för en sjö med flacka stränder flyttas strandlinjen mer. Kraftigt reglerade sjöars yta beskrivs vid högvatten.

Historiskt har sjöar även påverkats av mänsklig utdikning. Under 1800- och 1900-talet sänktes många sjöar för att komma åt det näringsrika bottensedimentet som var eftertraktad odlingsmark.

Läs mer om sänkta och torrlagda sjöar Länk till annan webbplats.

Ett sjöliv ur ett geologiskt perspektiv 

Med en betydligt längre tidsskala i åtanke så förändras alla sjöar. Detta ser olika ut beroende på var sjön finns och hur den bildats. En hel del sjöar, särskilt de mindre, kommer på sikt att växa igen eftersom organiskt material fyller sjön. 

Hur snabbt sjöar växer igen beror av var de ligger. En sjö som ligger i ett flackt område och vars vatten rinner genom jordbruksmarker får mer näring och växer snabbare igen, medan en djup sjö som ligger i ett näringsfattigt område förändras långsammare.

Vissa sjöar växer aldrig igen men kan förändras på andra sätt. 

En sjö växer igen – från istid till framtid på några meningar

När inlandsisen och dess smältvatten drog bort, transporterades mängder av sten och jord. Groparna i berggrunden fylldes med morän och bildade det första lagret i sjöbottnen. Området under högsta kustlinjen täcktes av hav. Här lagrades havssediment ovanpå moränen. 

Skogarna bredde efter hand ut sig över Sverige och landskapet fylldes med växtlighet och liv. Så även sjöarna. Organiskt material fördes till sjön via bäckar men även från livet i sjön. När detta dog sedimenterar det ned till botten. 

De absolut flesta sjöar omgärdas mer eller mindre av vass. Ju längre söderut och ju mer näring, ju mer vass. På vintern kapas vassen när isen  håller fast dess stammar och detta faller till botten. Bottens sediment fylls på.

Livet genererar restprodukter som fyller upp sjön som blir grundare och grundare. Det organiska materialet bryts ned långsammare än det tillförs. Mossor vandrar in. Ur det geologiska tidsperspektivet är mindre sjöar snart ett minne blott.