Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Hydrologi

Faktapaket: Mänsklig påverkan på Sveriges hydrologi

Kanaler

En kanal är en grävd sträcka där vatten leds. Historiskt har kanaler byggts för att skapa förbindelse för transporter. Sveriges största kanaler för godstrafik är Södertälje kanal och Trollhätte kanal. Flera kanaler används idag inom turismen. Här Göta kanal är den mest kända.

Göta kanal

Göta kanal.

Svenska sjöar och vattendrag har utnyttjats för färder och transporter så länge det funnits människor. I början användes sannolikt bara naturliga vattendrag och man fick gå till fots eller dra båtar förbi forsar eller andra hinder. Efter hand började kanaler byggas för att bygga samman vattensystem eller undvika hinder i vattendragen. 

Hur kanaler anlades i landskapet

När kanaler anlades utnyttjades sjöarna för att göra den grävda delen så kort som möjligt. Sjöarna fungerade också som utjämnande vattenmagasin för nivåreglering och slussning. Kanalen fick ofta följa nivåkurvorna i terrängen medan slussar anlades där det fanns lämpliga grundläggningsförhållanden.

För gods och turism

Förut var kanalerna viktiga för transport av gods. Idag finns det bara två större kanaler kvar som leder godsfartyg. Dessa är Södertälje kanal och Trollhätte kanal.

Kanaler är däremot både viktiga och uppskattade inom turistnäringen. Göta kanal, ett av Sveriges största byggnadsprojekt, förbinder Östersjön och Vänern och besöks årligen av många turister.

I Dalslands kanal har de stora sjösystemen bundits samman så att man kan färdas från Vänern vid Köpmannebro till Östervallsskog eller Ed och Sillensjöarna.

Några av Sveriges största kanaler


Längd (km)

Grävd kanal (km)

Antal slussar

Klar

Göta kanal

190

87

58

1832

Dalslands kanal

253

12

31

1868

Strömsholms kanal

107

12

26

1787

Kinda kanal

80

27

15

1871

Hjälmare kanal

14

8,5

9

1639/1829

Trollhätte kanal

82

10

6

Utbyggd i fler omgångar

Säffle kanal

75

 

1

1837

Södertälje kanal

5,2

5,2

1

1924

 

Påverkan på flöden

En kanal blir en ny förbindelse i ett vattensystem. Däremot påverkar det inte vattenflödena i så stor utsträckning. Jämfört med ett större vattendrags vattenföring så är vatten som förs genom exempelvis slussar, inte så  stort.  

Tidiga kanaler

De första större kanalbyggena var koncentrerade till de sjöar och hav där det gick handelstrafik. Ett tidigt dokumenterat kanalbyggesförsök var till exempel försöket 1435 att binda samman Saltsjön och Mälaren vid Gamla stan i Stockholm. Inte förrän 1642 anlades dock en sluss i Söderström som blev kallad Drottning Kristinas sluss. Innan dess fick fartygen halas upp i Mälaren från Saltsjön mot en avgift. 

Transport från västkusten till Vänern var en annan värdefull sträcka. Idag leder Trollhätte kanal godstrafik den sträckningen. En av Sveriges första slussar, Lilla Edets sluss, stod klar redan 1607 och kom alltså långt innan den första slussen i Stockholm.

Planer för Göta kanal påbörjades redan runt 1525. Hans Brask, biskop i Linköpings stift, föreslog en kanal som skulle förbinda Vättern med Vänern och därmed skapa en direkt förbindelse mellan Östersjön och Kattegatt för att undvika besvär med Hansan . Det tog dock ett antal hundra år innan kanalen började byggas. Göta kanal invigdes 1832. 

Ett annat exempel på en historiskt tidig kanal är Drags kanal i Kalmar sund. Den byggdes i slutet av 1550-talet och förkortar vattenvägen längs med Sveriges kust genom att skära igenom landtungan mellan fastlandet och Skäggenäs.

Den första längre kanalen med slussar blev Hjälmare kanal mellan Arbogaån och Notholmen vid Hjälmaren. Den blev klar 1639. 

Liten trädsluss i grönska.

Sluss vid Hjälmare kanal.

Mer i detta faktapaket

  • Hydrologi

    Mänsklig påverkan på Sveriges hydrologi

    I denna serie av artiklar beskrivs hur mänsklig aktivitet påverkat Sveriges hydrologi.

  • Mänsklig påverkan på Sveriges hydrologi

    Flottning

    Under 1800-talet och 1900-talet användes de stora älvarna norr om Dalälven för att transportera timmer. Även en del vattendrag i södra Sverige anvä...

  • Mänsklig påverkan på Sveriges hydrologi

    Markavvattning - Så leds vatten bort

    Ofta finns behov av att leda bort vatten från ett område för att göra det mer lämpligt för viss verksamhet. Denna så kallade markavvattning kan gäl...

  • Mänsklig påverkan på Sveriges hydrologi

    Påverkan på vattendrag - en historik över markavvattning

    Landets vattendrag har påverkats i stor utsträckning, stora vattendrag som små. Regleringar, rensningar, omledningar och uträtning är några exempel...

  • Mänsklig påverkan på Sveriges hydrologi

    Regleringars påverkan på risken för översvämning

    I de stora älvarna som byggts ut för vattenkraft har flödet till stor del kommit att styras av människan. Risken för översvämningar kring älven fin...

  • Mänsklig påverkan på Sveriges hydrologi

    Rändåsprutt'n - ett hydrologiskt fenomen

    Från Peter Calla, vid Vattenregleringsföretagen i Östersund, har vi fått följande beskrivning och foto av ett hydrologiskt fenomen som tidigare upp...

  • Mänsklig påverkan på Sveriges hydrologi

    Stuor Muorkke, Stora Sjöfallet

    Fram till 1920-talet fanns nordens Niagara vid Vietas i Stora Sjöfallets nationalpark. Idag flödar inte mycket vatten där på grund av att det mesta...

  • Mänsklig påverkan på Sveriges hydrologi

    Utbyggnad av vattenkraften - en historik

    En damm är en konstruktion som dämmer upp vatten. I Sverige är de flesta dammar placerade vid sjöars utlopp för att reglera dess vattennivå för vat...

Relaterade faktapaket

Påverka vädret

Utbrott i Sarychev i juni 2009

Klimatpåverkan

Havsmiljö

Solbelyst hav sett mot horisonten, små moln på himlen.

Klimateffekter i havet

Faktapaket hydrologi

Alla faktapaket inom hydrologi

Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.