2022 - Långvarigt nederbördsunderskott

Långvarigt nederbördsunderskott och varma sommarmånader, ledde till mycket låga nivåer stora delar av  Sverige sommaren 2022.

Året 2022 inleddes med normala flöden i stora delar av södra Sverige men mars var en mycket torr månad med lite nederbörd och flödena sjönk till nivåer under de normala.

Nederbördsunderskottet höll i sig under våren och sommaren. I kartorna nedan visas hur mycket mindre nederbörd det fallit jämfört mot normalperioden 1991-2020. I delar av Götaland var både vårens och sommarens nederbörd 50-75 procent av det normala för perioden.

Låga flöden sjönk ytterligare under sommaren

I maj var flödena under de normala i Norrlandskusten, i södra Norrland samt i delar av Svealand och Götaland. 

Juni och augusti månad var varmare än normalt i hela landet. Sommarmånaderna hade en hög avdunstning. På flera håll föll det även mindre nederbörd än normalt vilket ledde till fortsatt låga flöden i stora delar av södra och mellersta Sverige. 

Vid mätstationen Ransta som visas i bild var nederbörden normal sommaren 2022. Trots detta blev flödena rekordlåga. Detta är kopplat till att under sommartid avdunstar nederbörden direkt eller via växtlighet. Detta syns i diagrammet nedan där nederbörd och flöde visas tillsammans. Under vår och höst reagerar vattenföringen tydligare på nederbörden än under sommartid. 

Vid några tillfällen gav kraftiga nederbördsområden och skyfall tillfälligt ökande flöden i närliggande mindre vattendrag. Dessa klingade dock snabbt av. Vid några tillfällen ledde det även till översvämningsproblem i bland annat Växjö, Norrköping, Båstad och flera orter i Dalarna och Värmland. 

Låga nivåer i Vänern och Vättern

Det nederbördsfattiga vädret ledde också till att vattennivån blev låg både i Vänern och Vättern. I Vänern var vattennivån i september ungefär 45 cm lägre än normalt för årstiden och i Vättern ungefär 25 cm lägre än normalt. Det medförde att fraktfartygen i Vänern inte kunde gå med full last.

Lika låga nivåer som 2018 på många håll

Bland SMHIs mätstationer har det på flera håll uppmätts lika låga nivåer som 2018. Figuren nedan visar mätstationer där årets vattenflöden varit bland de tre åren med lägst flöden.  Exempel på vattendrag där det finns långa mätserier och där nivåerna är mycket låga är Alsterån och Emån i Småland, Bräkneån i Blekinge,  Storån i Östergötland och Sävaån i Uppland.

I diagrammet nedan visas vattenföring vid SMHIs mätstation Getebro i Alsterån. Där var vattenflödet i mitten av september bara cirka 50 liter per sekund jämfört mot medellåg vattenföring som är runt 1000 liter per sekund, dvs 1 kubikmeter per sekund.  Svart linje illustrerar vattenflödena 2022. 

Vid en närmare titt på de låga flödena blir det tydligare hur året 2022 sticker ut. De år som haft extremt låga flöden tidigare illustreras i rött. Dessa är 2020, 2019, 2018, 2017, 1993, 1992, 1989 och 1921.