Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Hydrologi
Faktapaket: Historiska torrperioder
1974 - 1976 Torrår
Våren 1974 var mycket nederbördsfattig i delar av landet. Det följdes av två nederbördsfattiga år och den långa perioden med lite nederbörd gjorde att det främst var stora sjöar, stora grundvattenmagasin och stora vattendrag som fick låga nivåer. På många håll de lägsta uppmätta någonsin.

Antal dygn utan nederbörd våren 1974. Källa: Sveriges Nationalatlas.
Våren 1974 – Lång period utan nederbörd
Från 20 mars 1974 och två månader framåt föll extremt lite nederbörd över Svealand och Götaland. Speciellt i nordöstra Västergötland var nederbörden liten. I Skövde och Åsaborg utanför Skövde föll ingen mätbar nederbörd från 22 mars till 26 maj, alltså 65 dagar i sträck. Det är den längsta kända perioden utan mätbar nederbörd i vårt land. Markvattenhalten var låg, liksom flöden i en del vattendrag och vattennivåer i sjöar i området. Torkan medförde problem för jordbruket, speciellt i kombination med frostnätter i maj. Från slutet av maj och resten av året föll mer nederbörd än normalt. Även vattennivåer och vattenflöden steg.
1975 – Nederbördsfattigt i södra Sverige
Nederbördsmängderna 1975 varierade mycket mellan olika delar av landet. I Norrlandsfjällen föll stora mängder nederbörd, medan det i många delar av Götaland, Svealand och sydöstra Norrland hade små nederbördsmängder. De minsta mängderna fick Svealand med ca 75% av de normala för hela året.
Alla månader förutom januari, maj och september hade mindre nederbörd än normalt och speciellt nederbördsfattiga var februari och juni. Jordbruket påverkades av det torra vädret under sommarmånaderna.
I södra Sverige var vattenflödena under de normala på sommaren och eftersom höstnederbörden var liten skedde inte så stor påfyllning av vattendragen på hösten utan de låga vattenflödena fortsatte.
1976 – Ännu ett år med lite nederbörd
Efter ett nederbördsfattigt år med låga vattenflöden i södra Sverige följde ännu ett år med lite nederbörd. Till skinnad från året innan var 1976 nederbördsfattigt i nästan hela landet och framförallt i norra Sverige. Under samtliga månader från januari till oktober föll mindre nederbörd än normalt i Sverige som helhet, men de lokala variationerna var stora. Augusti är den månad som utmärker sig då hela landet fick lite nederbörd, på sina håll mindre än 10% av de normala mängderna. För landet i helhet var sommaren 1976 en av de mest nederbördsfattiga sedan mätningarna startade.

Sommarnederbörd för Sverige för 87 stationer från år 1860. Den svarta kurvan visar ungefär ett tioårigt löpande medelvärde.
Det torra vädret ledde till att vattenflödena var låga eller mycket låga i stora delar av landet. De låga flödena och nivåerna höll också i sig under en lång period. Eftersom perioden med torrt väder varade så länge var det främst stora sjöar och stora vattendrag som fick låga nivåer och flöden.
De största sjöarna hade alla låga vattennivåer, men framförallt Vättern och Hjälmaren. Där uppmättes de lägsta nivåerna någonsin. I Vättern var vattennivån som lägst i oktober 1976, 0,6 m lägre än medelvattennivån och vattennivån var lägre än sänkningsgränsen från oktober 1975 till mars 1977. SMHI tar fram statistik för de lägsta uppmätta vattennivåerna för varje månad. I statistiken för Vättern är den lägsta vattennivån för samtliga månader från perioden 1976-1977.

Vattennivån i Vättern från 1858-2018. Den lägsta nivån uppmättes i oktober 1976.
I Hjälmaren var vattennivån under sänkningsgränsen från augusti 1975 till januari 1977 och var som lägst i oktober 1976, ca 0,8 m under medelvattennivån. De låga nivåerna innebar problem för båttrafiken. På grund av bland annat de låga nivåerna inleddes 1976 en översyn av Hjälmarens vattenreglering och en ny vattendom trädde i kraft 1988.

Vattennivån i Hjälmaren från 1890-2017. Den lägsta nivån uppmättes i oktober 1976.Vattennivån i Hjälmaren från 1890-2017. Den lägsta nivån uppmättes i oktober 1976.
Ett annat exempel är Nyköpingsån, där det finns mycket sjöar och reagerar därför långsamt. Det gör att vattenflödena blev mycket låga på grund av den långa perioden med lite nederbörd. Vid stationen Hallbosjön uppmättes det lägsta vattenflödet sedan mätningarna startade 1933. Vattenflödet var lägre än årets normalt lägsta vattenflöde (MLQ) från september 1975 till januari 1977.

Vattenflöde (m3/s) i Hallbosjön, Nyköpingsån. Den svarta kurvan visar vattenflödet 1976 och de blåa övriga år 1933-2018.
Även i Viskan var vattenflödet lågt under dessa år. Vid Åsbro har vattenflödet mätts sedan 1909 och de tre år med lägst vattenflöde är 1974, 1975 och 1976.
Grundvattennivåerna var mycket låga 1976. SGU har observerat grundvattennivåer sedan 1960-talet och för många av dessa stationer uppmättes den lägsta vattennivån 1976-1977. Det gäller stationer både i södra och norra Sverige samt stora och små grundvattenmagasin.

År med lägsta grundvattennivåer vid SGU:s stationer. Källa: SGU
1977 – En lång period med liten vattentillgång avslutas
Under vintern 1976/1977 föll mycket nederbörd och ett stort snötäcke byggdes upp i södra Sverige. I maj skedde en snabb snösmältning i kombination med regn och vårfloden 1977 gick till historien som en av de kraftigaste i delar av södra Sverige, speciellt i Bergslagen. Vattenflöden och vattennivåer steg mycket snabbt, till exempel steg vattennivån i Vättern med en halvmeter från mitten av mars till mitten av maj. Den stora vårfloden innebar slutet på en lång period med låga vattenflöden och vattennivåer.
- SGU:s webbsida, Historiska lägsta grundvattennivåer
Länk till annan webbplats.
- SMHI:s månadsöversikt över väderlek och vattentillgång 1974, 1975 och 1976
- Sveriges nationalatlas, delen klimat, sjöar och vattendrag.
- SMHI:s egna observationer
Mer i detta faktapaket
- Hydrologi
Historiska torrperioder
Vädrets variationer har lett till torrperioder som drabbat samhället på olika sätt. Nedan beskrivs ett antal tillfällen då landet upplevt torka ell...
- Historiska torrperioder
2023 – Variationsrikt år avseende vattenföring
År 2023 var väderläget mycket torrt under vår och försommar på många håll i landet. Det skiftade snabbt och i sydvästra och mellersta Sverige föll ...
- Historiska torrperioder
2022 - Långvarigt nederbördsunderskott
Långvarigt nederbördsunderskott och varma sommarmånader, ledde till mycket låga nivåer stora delar av Sverige sommaren 2022.
- Historiska torrperioder
2018 – Stora variationer, snabbt upp och snabbt ned
Vädret under sommaren 2018 var extremt på många sätt med höga temperaturer och nederbördsunderskott. Konsekvenserna var på vissa håll stora. Året h...
- Historiska torrperioder
2017 – Låga nivåer men sommarnederbörd
Sommaren 2017 var inte lika dramatisk som 2016 eller 2018. Dock drabbades vissa områden av låga vattennivåer. Året har beskrivits i andra artiklar ...
- Historiska torrperioder
2016 – Långsiktigt underskott och låga nivåer
Sommaren 2016 inleddes med mycket låga grundvattennivåer. Under sommaren förvärrades detta och påverkade bland annat vattenförsörjningen i sydöstra...
- Historiska torrperioder
2003 - Låga flöden Norrland och Svealand
Året 2003 inleddes med låga flöden efter ett torrt avslut på 2002. Liten vårflod på många håll i Sverige och en torr höst gav låga flöden och grun...
- Historiska torrperioder
1992 - Försommartorkan i södra Sverige
Årets nederbördsfattiga försommar var mycket ovanlig. Det var en unik torrperiod från 13 maj till 11 juli längst i sydost kombinerad med höga tempe...
Faktapaket hydrologi
Alla faktapaket inom hydrologi
Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.