HBV-modellen 1972

Ett epokgörande genombrott för hydrologiska beräkningar kom med den datorbaserade så kallade HBV-modellen.

Behovet att ha kunskap om vattenflöden har funnits länge. Med utvecklingen av elektroniska datorer uppstod möjligheten att bearbeta mycket data på en och samma gång. Detta hade tidigare inte varit möjligt att hantera för hand. 

På SMHI utvecklades 1972 en hydrologisk modell som använde de mest grundläggande delarna för att beräkna avrinning från nederbörd och temperatur.

Hur HBV användes i början

De första användningsområdena för HBV-modellen var att beräkna prognoser av tillrinningen till vattenkraftssystemens regleringsmagasin och ge underlag för varningar för översvämningar. Den användes också åt vattenkraftindustrin, beräkning av vattenföring på platser där mätningar saknas samt för konsekvensanalys av effekter av miljöpåverkande verksamhet i vattendrag.

HBV används än idag

HBV-modellen används än idag på olika håll i världen. På SMHI används dock nu S-HYPE. HBV sätts upp för de område som ska modelleras och beskriver samspelet mellan meteorologiska skeenden och vattenförhållanden. Den är ett redskap för omräkning av meteorologiska observationer (främst nederbörd och temperatur) till vattenföring. Hänsyn tas bland annat till det undersökta avrinningsområdets höjdzoner samt andelen skog och öppen mark.

Namnet HBV

HBV var namnet på den avdelning på SMHI som i början av 1970-talet utvecklade metoden (Hydrologiska Byrån Vattenbalansavdelningen). Modellen har spridits även till andra länder runt om i hela världen.