Vad händer med klimatet?

Vi befinner oss i en mycket snabb klimatförändring. Läget är kritiskt och alla ytterligare växthusgasutsläpp spelar roll. Människan har värmt upp jordens klimat med drygt 1,3 grader Celsius sedan 1800-talet, främst genom just utsläpp av växthusgaser. Varje ytterligare temperaturökning medför ökad risk för mänskliga samhällen och stor, mestadels negativ påverkan på naturmiljön. I Sverige är temperaturökningen ungefär dubbelt så stor jämfört med globalt. Det beror på att uppvärmningen är snabbare över kontinenterna än över haven, och extra snabb där snö och is minskar i utbredning. I stora delar av Arktis är uppvärmningen mer än fyra gånger så stor som globalt.

Inte ens dagens sammantagna åtaganden från alla länder räcker för att nå målen i Parisavtalet, varken att hålla temperaturökningen väl under 2 grader Celsius, eller 1,5 grader Celsius. Även om ansträngningarna ökas framöver så medför de höga utsläppen efter Parisavtalets undertecknande 2015 att det i praktiken är omöjligt att de närmaste decennierna hålla temperaturökningen under 1,5 grad. Trots att Parisavtalets temperaturnivåer kan komma att överskridas är det fortsatt viktigt att minska utsläppen av växthusgaser, för att begränsa klimatförändringen. Sverige har förbundit sig att genomföra omfattande utsläppsminskningar som bidrar till Parisavtalet.

Alla koldioxidutsläpp påverkar klimatet under århundraden. Därför krävs snabba och omfattande utsläppsminskningar. Det finns kunskap, tekniker och underlag för att göra detta, men det ställer krav på genomgripande omställning av hela samhället. Detta innebär bland annat en snabb utfasning av fossila produkter och en övergång till ett resurseffektivt samhälle, samt att nettoupptaget av koldioxid i skog och mark kan öka. En rättvis omställning kan påskyndas av politisk vilja och samordning, precisa styrmedel, ledarskap och engagemang genom hela samhället och internationellt samarbete.

Vill du som individ minska din klimatpåverkan rekommenderar Naturvårdsverket¹ och Livsmedelsverket² till exempel att flyga mindre och åka kollektivt, cykla eller gå istället för att köra bil. Du kan också minska matsvinnet, äta mindre kött och ost, handla begagnat hellre än nytt och minska din energianvändning.

---

¹ Naturvårdsverket om ”Hur kan jag minska min klimatpåverkan?”: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/omraden/klimatet-och-konsumtionen/hur-kan-jag-minska-min-klimatpaverkan/ Länk till annan webbplats.

² Livsmedelsverket om ”Miljösmarta matval”:
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/miljo/miljosmarta-matval2 Länk till annan webbplats.

För varje ytterligare temperaturökning ökar många klimatrelaterade risker. De människor, samhällen och näringar som redan är mest sårbara är de som generellt påverkas allra mest. Effekter syns redan idag på alla kontinenter och i världshaven, på olika sätt.

Längre och intensivare värmeböljor, mer utbredd risk för torka och bränder, krympande glaciärer och fler översvämningar. I Sverige leder klimatförändringen till förändringar i odlingssäsongens längd, kortare period med snö, ökad risk för torka och förändrad risk för översvämning.

Forskningen kan idag tydligt koppla många typer av extremväder till klimatförändringen, genom attributionsstudier. Redan idag har förekomsten av värmeböljor, såväl på land som i hav, kraftig nederbörd och torka ökat. Även intensiteten i många extremväder har ökat, till följd av klimatförändringen. Samtidigt minskar vissa extremer förknippade med kyla. I ett framtida varmare klimat kommer den här typen av förändringar att bli ännu kraftigare, både globalt och i Sverige.

Alla ytterligare utsläpp av växthusgaser kommer att bidra till havsnivåhöjningen under många århundraden på grund av uppvärmningen av haven och smältningen av inlandsisarna på Grönland och Antarktis. Den globala havsnivån stiger snabbt och har redan stigit med drygt 2 decimeter sedan 1800-talet. Till seklets slut kommer höjningen fortsätta med allt från ett par decimeter till ungefär en meter beroende av kommande utsläpp. Det går inte att helt utesluta en höjning på två meter. Efter år 2100 kommer havsnivån fortsätta stiga i mer än tusen år, och det går inte helt att utesluta att havsnivån stiger med många meter redan till år 2300. Hundratals miljoner människor i låglänta områden världen över kommer att påverkas och många lågt liggande öar riskerar att behöva överges. I Sverige påverkas redan nu många kustnära samhällen i de södra delarna av landet. Redan idag är havsnivåhöjningen en klimateffekt som många kommuner berörs av och arbetar med, till exempel Göteborg, Landskrona och Malmö. På längre sikt kan större delar av landet komma att beröras.

Redan när vi passerade 1 grads global uppvärmning kan oåterkalleliga processer ha satts igång, som avsmältning av de stora isarna på Grönland och i delar av Antarktis. Risken att passera flera kritiska brytpunkter, även kallade tippningspunkter, ökar med ökad global uppvärmning. Till exempel går det inte att utesluta stora förändringar eller till och med kollaps av Amoc, ett stort system av havsströmmar i Atlanten. Andra exempel är kollaps av tropiska korallrev, tinande permafrost, utbredd skogsdöd både i Amazonas regnskog och i våra nordliga skogar.

Våra samhällen och ekosystem är uppbyggda och anpassade till ett förutsägbart och stabilt klimat. Effekterna av klimatförändringen syns i hela vårt samhälle och i ekosystemen och klimatanpassningsåtgärder är därför nödvändiga inom alla samhällsområden. För att möta klimatförändringen behövs en genomgripande samhällsomställning. Hänsyn behöver tas till både extremväderhändelser som till exempel skyfall och värmebölja och mer långsamma förlopp som exempelvis stigande hav och förändrad vegetationsperiod. Sveriges export- och importberoende gör landet sårbart för klimateffekter i andra länder och hänsyn behöver tas även till detta. Klimatförändringen kan förstärka sociala orättvisor vilket behöver hanteras vid planering av anpassningsåtgärder. Samverkan mellan olika aktörer och sektorer stärker ofta nyttorna av genomförda åtgärder. Behovet av klimatanpassning ökar med ökad global uppvärmning. För att minska klimatriskerna måste arbetet med utsläppsminskning och klimatanpassning ske parallellt. Mycket arbete återstår - mer behöver göras fortare.

Många samhällen hotas av långa perioder med hälsofarlig hetta, brist på dricksvatten eller av stigande havsnivå. När förändringarna blir för stora kan samhällena bli obeboeliga. För flera ekosystem har gränser redan passerats, till exempel vissa varmvattenkorallrev, vissa kustnära våtmarker, vissa regnskogar och ekosystem i polarområden och bergsområden.

Kriserna behöver i högre grad hanteras gemensamt. Klimatförändringen berör samtliga samhällssektorer och alla aspekter av hållbarhet – social, ekologisk och ekonomisk. Kan vi begränsa klimatförändringen får det också positiva effekter på FN:s övriga globala hållbarhetsmål, till exempel de som handlar om att utrota fattigdom och hunger, främja god hälsa och biologisk mångfald.