Blir det fler värmeböljor i framtiden?
I takt med att klimatet blir varmare ökar sannolikheten för värmeböljor. Det är en trend som redan kan observeras och som kommer att fortsätta i framtiden.
I ett förändrat klimat kommer värmeböljor att bli vanligare.
I Skandinavien kan en värmebölja som idag inträffar var 20:e år bli så vanlig att den inträffar vart femte år, medan de i södra Europa blir ännu vanligare. Förändringen är alltså olika i olika delar av världen.
Förändringen av värmeböljor är inte heller proportionell till förändringen i medeltemperatur. På global skala så beräknas förekomsten av värmeböljor fördubblas om den globala medeltemperaturen ökar med en halv grad. Till synes små begränsningar av den globala temperaturen har stor effekt på frekvensen av värmeböljor.
Värmeböljor i ett förändrat klimat
Det är svårt att koppla enskilda väderhändelser till klimatförändringen. Värmeböljor inträffar vid högtrycksblockeringar som är en del av vädrets slumpmässiga variationer.
Däremot går det att säga att sannolikheten för värmeböljor ökar, eller att samma väderläge ger högre temperaturer idag än det hade för 50 år sedan. Genom sådana metoder går det att visa att några av de senaste årens värmeböljor sannolikt inte hade inträffat eller varit mindre extrema om det inte varit för den globala uppvärmningen.
Forskningsprojekt
Informationen på denna sida är sammanställd inom projektet HazardSupport (2015-2020).
HazardSupport – Riskbaserat beslutsstöd för framtidens naturolyckor
Referenser
Yan, Z., Jones, PD., Davies, T.D., Moberg, A., Bergström, H., Camuffo, D., Cocheo, C., Maugeri, M., Demarée, GR, Verhoeve, T., Thoen, E., Barriendos, M., Rodgríguez, R., Martiín-Vide, J., Yang, C., 2002: Trend of extreme temperatures in Europe and China based on daily observations. Climatic Change 53: 355–392. doi.org/10.1023/A:1014939413284
Länk till annan webbplats.
Della-Marta, P.M., J. Luterbacher, H. von Weissenfluh, E. Xoplaki, M. Brunet, and H. Wanner, 2007: Summer heat waves over western Europe 1880-2003, their relationship to large-scale forcings and predictability. Climate Dynamics, 29(2-3), 251-275. doi.org/10.1007/s00382-007-0233-1 Länk till annan webbplats.
Nikulin, G., E. Kjellström, U. Hansson, G. Strandberg, and A. Ullerstig, 2011: Evaluation and future projections of temperature, precipitation and wind extremes over Europe in an ensemble of regional climate simulations. Tellus A, 63, 41–55. doi.org/10.1111/j.1600-0870.2010.00466.x Länk till annan webbplats.
Collins, M., R. Knutti, J. Arblaster, J.-L. Dufresne, T. Fichefet, P. Friedlingstein, X. Gao, W.J. Gutowski, T. Johns, G. Krinner, M. Shongwe, C. Tebaldi, A.J. Weaver and M. Wehner, 2013: Long-term Climate Change: Projections, Commitments and Irreversibility. In: Climate Change 2013: The Physical Science Basis Länk till annan webbplats.. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Stocker, T.F., D. Qin, G.-K. Plattner, M. Tignor, S.K. Allen, J. Boschung, A. Nauels, Y. Xia, V. Bex and P.M. Midgley (eds.)].
Dosio A et al 2018: Extreme heat waves under 1.5 °C and 2 °C global warming Environ. Res. Lett. 13 05400. doi.org/10.1088/1748-9326/aab827 Länk till annan webbplats.
Otto, F. E. L., N. Massey, G. J. van Oldenborgh, R. G. Jones, and M. R. Allen (2012), Reconciling two approaches to attribution of the 2010 Russian heat wave, Geophys. Res. Lett., 39, L04702, doi:10.1029/2011GL050422 Länk till annan webbplats.
