Det är nästan något trolskt med dimma. Men vad är det som skapar dimma? Och finns det olika typer av dimma? Meteorologen Erik Höjgård-Olsen kommer ge oss svaren på dessa och många andra frågor i det här avsnittet. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund. Välkommen hit Erik.

Tack.

Du är meteorolog på SMHI. Ja. Och du har också gästat den här poddserien innan.

Ja, det har jag.

Och idag ska vi prata om någonting som du går ut i skogen och det ser så magiskt ut. Och det är dimma.

Ja, det är ju ett trolskt fenomen, eller hur?

Det är ett trolskt fenomen. Och vi ska bara ta reda på vad är det som är så trolskt med det här?

Vi ska bara prata dimma.

Vi ska bara prata dimma. Ett dimmigt avsnitt. Vi hoppar rakt in. Vad är dimma? Och hur skiljer det sig från moln?

Ja, mycket intelligent fråga.

Ja, ibland så.

Nej men dimma eller dimmoln och ett moln, det är egentligen samma fenomen. Men dimma har vi kontakt med marken. Så ett dimmoln ligger ända nere vid marken.

Så det är ett moln på marken? Det är ett moln, ja. Man kan säga att molnet har ramlat ner.

Ja, precis.

Det här visste jag inte.

Sen om vi ska prata lite om hur dimman faktiskt bildas. En vanlig typ av dimma är det som vi kallar för utstrålningsdimma. Vi hade ett program för ett tag sedan som handlade om frost när jag fick vara med. Då pratade vi också om att frost typiskt bildas under kalla, vindsvaga och klara nätter. Det gör också dimma eller kanske till och med på morgontimmarna, precis före gryningen när temperaturen är som allra lägst på dygnet. Det som händer då är när vi har haft klart väder så har marken strålat ut en massa värme och den har förlorat en massa värme. Har vi då haft ett tunt, tunt lager med fukt precis ovanför marken så har ändå den här värmestrålningen passerat ganska obehindrat förbi fuktlagret. Men marken i sig blir ju kall och sen kyler marken av det här fuktlagret. Och då kondenserar, som vi säger, fukten eller vattenmolekylerna i luften till molndroppar.

Just utstrålningsdimma lät ju inte lika trolsk kanske, men du skrev det faktiskt väldigt bra där.

Ja.

Vilka olika typer av dimma finns det? Kan man tänka att dimma är dimma eller kan jag se skillnad på dimma och dimma?

Ja och nej. När du befinner dig mitt inne i dimman så tror jag inte att du ser skillnad på dimma, men du skulle kanske kunna känna skillnad. Jag vill säga att det finns i regel två huvudkategorier av dimma. Vi har pratat om utstrålningsdimma som bildas under kalla, klara, vindsvaga nätter. Då är det ju marken och i sin tur sen luften som kyls av. Men vi har haft samma fuktförhållande, samma koncentrationsfukt egentligen i luften hela tiden. Men vi kan ju också tillföra fukt till ett luftpaket. Till exempel om fuktig luft blåser in från en annan plats. Det här händer typiskt sett när vi har en kall yta och så blåser varm eller fuktig luft in över den här kalla ytan. Till exempel det kan vara vintertid om vi har öppet hav eller en öppen sjö så blåser fuktig luft från havet eller sjön in över en relativt sett betydligt kallare markyta. Och den här kallare markytan kyler då av fukten i luften.

Så det är alltså i luftfuktigheten jag kan märka att det här är en annan typ av dimma?

Nja, i vinden. I vinden märker du. Om jag vill minnas en minnesregel så brukar vi säga att vi har typiskt den här utstrålningsdimman om det blåser max 5 meter per sekund. Och för en vanlig människa skulle jag säga att det upplevs som att det knappt blåser. Men känner du att det faktiskt blåser och du står mitt i en dimma, då kan du tänka att då har du faktiskt en advektionsdimma. Där har ni ordet för hänga gubben ikväll.

Advektionsdimma.

Advektion, det betyder ju att någonting blåser in från sidan.

Ja, men då får man ju ha spetsat öronen ordentligt. Kanske spola tillbaka och lyssna igen på det här.

Men vill man vinna hänga gubben så får man anstränga sig.

Ja, precis. Bara för att tydliggöra då. Och det här är kanske inte bara för min egen skull, fast kanske mest för min egen skull. Lufttemperatur, fuktighet och vind. Det är det som påverkar dimman.

Vinden särskilt, vilken typ av dimma, om vi får utstrålningsdimma eller advektionsdimma. Men Priya, får jag lägga till en fjärde ingrediens? För att förvirra lite, lite till. För att visa på komplexiteten i atmosfären.

Ja, så gör vi det.

Många har nog lärt sig i skolan begrepp som kanske att ånga kan kondensera till flytande form. Låt oss prata om vatten. Vattenånga kan kondensera till flytande form. Eller på andra hållet, vatten kan förångas till vattenånga.

Absolut, det känner jag igen.

Ja, men visste du att när vattenångan kondenserar till vatten så fäster molekylerna på små, små partiklar i luften. Det kan vara bakterier eller det kan vara aerosoler. Och vi kallar dem för molnkondensationskärnor. Och här har ni ett långt ord till hänga gubben. Och de här molnkondensationskärnorna, de behövs, de underlättar den här kondensationsprocessen. Och det är till och med så att det finns de som då kanske kondensationskärnor som lämpar sig bättre för att bilda iskristaller så som snö. Istället för flytande molndroppar. Och många tror ju kanske från sin skoltid, och nu kittlar det i magen.

Jag bara känner så här, det här fick inte jag lära mig. Varför fick inte jag lära mig det här?

Vad fick du lära dig, Priya? Vilken temperatur fryser vatten?

Noll.

Noll grader. Ja, i luften, ja, där vi har sådana här kondensationskärnor, men inte rent vatten, inte destillerat vatten, då måste det vara åtminstone minus 40 grader. Minus 40 grader för att rent vatten ska frysa till is. Och där har vi ett jättebra exempel på hur effektiva de här kondensationskärnorna är för att bilda molndroppar i flytande form eller iskristaller i fryst form. Och i ett annat avsnitt så pratade vi just om frost. Vi pratade om att frost bildas på markytan, på asfalt, på grässtrån, på trädstammar och så där. Och då är det de här markytorna som skapar ytor som vattenmolekyler kan frysa direkt på.

Som jag önskar att poddserien Fenomenfredag fanns när jag gick i skolan. Så tips till alla som går i skolan eller känner någon som går i skolan, lyssna på de här avsnitten för man lär sig väldigt, väldigt mycket. Vi går tillbaka till de enkla frågorna.

Vi tar de enkla frågorna nu.

Är det dimmigare vissa årstider än andra?

Ja, men det är det. Och också vissa tider på dygnet. Dimma är typiskt sett om vi pratar om säsonger. Ett höstfenomen kan också förekomma vintertid. Dels för att vi får den här tydliga avkylningen. Men sen är det också så att det förekommer typiskt sett under dygnets kallaste tidpunkter. Vi kan ju också ha dimma på vår eller sommar. Och då är det typiskt vid gryningstimman som vi har dimma. Men den lättar ganska snabbt på sommaren till skillnad från vid höst och vinter. Och därför märker vi kanske av dimman på ett mer långvarigt sätt. Det är svårare att bli av med dimman under höst och vinter.

Om man tänker på Sverige som är ett väldigt långt land. Och så tänker vi på luftfuktighet, vind, temperatur och sådana här bitar. Är det dimmigare i vissa delar av landet än andra?

Ja, jag har ingen riktig statistik på vilka geografiska områden som dimma är vanligare. Men vi har ju redan våra ingredienser till vad som krävs för dimma. Att vi behöver en hög fuktighet. Det betyder ju en hög relativ fuktighet, alltså relativ till vilken temperatur luften har. Så temperatur, fuktighet och vi behöver våra molnkondensationskärnor. Vi säger ordet igen, molnkondensationskärnor.

Ja, precis.

För att bilda de här dimmolnen. Sen lite vilken typ av dimma vi pratar om. Den här utstrålningsdimman, den bildas ju typiskt sett när vi har kall luft närmast marken. Och den kalla luften, den är ju tyngre eller mer kompakt än varm och luftig luft. Så därför brukar den kalla luften alltid samlas i sänkor till exempel. Och då kan man ju till exempel tänka sig att dalgångar är mer vanligt med utstrålningsdimma just i dalgångar. Eller man kan ibland märka om man kör en rolig landsväg eller så där och den är lite kuperad, det går upp och ner så kan man ibland komma till ett parti. Man kör ner i en sänka på den här vägen och så plötsligt kör man genom en dimma i tio meter och sen så kör man upp igen ur den. Och en annan sak man kan tänka på är också om man befinner sig i närheten av större vattendrag. Då kan ju till exempel i samband med advektionsdimma då fuktig luft blåsa in från det här större vattendraget. Till exempel Vänern eller Vättern eller våra omkringliggande hav in över en kallare markyta.

Typiskt sett höst och vinter.

Och på tal då om vatten och vattendrag och hav. Sjörök, hur skiljer det sig från dimma?

Ja, det är också ett rätt häftigt fenomen. Det ser ju ut som att det nästan kokar från sjön. Och det är en typ av dimma skulle jag säga. Här har vi då en, det är typiskt vanligt vintertid eller åtminstone kalla situationer, kalla säsonger. Då har vi att kall luft istället blåser ut över det här relativt sett varma öppna vattnet. Låt oss säga att vi pratar om en vintersituation så är det enkelt att föreställa sig. Då har vi kall luft som kommer inifrån landmassan som blåser ut över öppet hav eller en större sjö till exempel. Och då är ju luften närmast den här sjön, den har nästan samma temperatur som vattenytan. Så den är mycket varmare än den kalla luft som blåser ut över sjön. Och då får vi, naturen vill ju ha den kalla luften längst ner närmast ytan. Men i det här fallet så har vi faktiskt den varma närmast ytan. Så då istället så byter de här plats, den varma luften stiger upp över den kalla. Men då blandas de ju och den varma luften kyls av och fukten som den höll från sjön kondenserar till vattenånga.

Men i den här stigande luftrörelsen så ser det ut som att det kokar i princip.

Det ser verkligen ut som att det ryker från sjön. Man kan tänka sig att vattnet är jättevarmt och att det ryker upp ånga, men det är inte det, utan det är det här som du precis beskrev.

Ja, precis. Men relativt den kalla luften som blåser ut över sjön så är sjön och luften närmast sjön mycket varmare.

Men kanske inte badvarmt.

Det är nog subjektivt.

När man pratar om dimma så kanske man också tänker på sikt. Det var så dimmigt ute och sikten var så dålig. Men sikt är ju också ett meteorologiskt begrepp. Kan du förklara det lite närmare?

Ja, precis. Om vi nu just pratar om dimma så säger vi att för att vi ska ha regelrätt meteorologisk dimma så måste sikten vara upp till en kilometer eller under en kilometer. Vi får inte se längre än så. Ser vi mellan en och tio kilometer så säger vi att vi har dis eller fuktdis istället.

Kan du bara kort förklara vad dis är för någonting då?

Ja, det är egentligen samma fenomen som dimma. Jag hade egentligen vänt på det och sagt att vi har dis innan vi får dimma. Dis är egentligen bara att molndropparna är så pass små så att vi fortfarande kan se ganska bra igenom dem. De sprider inte ljuset på samma sätt som ett kompakt dimmoln gör.

Finns det någonting kring dimma vi inte har täckt in i det här avsnittet? Säkert massor, men någonting som man känner att det här måste du få reda på?

Jag tror att det är mest folktron som återstår och då tror jag att vi lämnar älvor som dansar för idag.

Tack Erik för att du kom hit och pratade dimma med mig.