Har du sett stråk av olika färger i vattnet så är det troligtvis en algblomning du ser. Vad alger är, hur de ser ut och lite kring mareld, det pratar oceanografen Simon Pliscovac om i det här avsnittet. Välkommen till SMHI-podden och serien Fenomenfredag. Jag som programleder heter Priya Eklund.

Välkommen hit Simon.

Tack.

Du jobbar ju som oceanograf på SMHI, vad gör man då?

En oceanograf på SMHI kollar till havet. Så generellt kan man säga att oceanografi handlar om havets biologi, geologi, kemi eller fysik. Om man fysiskt oceanograf så har man hand om fysiken och det är väl det hållet jag lutar åt. Men man kan ha koll på lite av det mesta.

Vad gör du en vanlig dag på jobbet?

En vanlig dag på jobbet så kommer jag hit, sätter mig ner vid min dator och sen sitter jag där hela dagen och antingen kollar på data, skapar data eller skriver kanske någonting som ska ut på sociala medier eller någonting som ska spelas in i en liten kort informativ YouTube-film. Men det här är en otypisk dag.

Ja, men jag tänker att man kan prata jättemycket om en dag på jobbet med dig. Jag får en känsla av det, men det är inte det vi ska prata om idag. Idag ska vi prata om alger och specifikt algblomning. Men för att kunna prata om algblomning så behöver vi veta vad alger är. Så ett enkelt svar på den frågan, vad är alger?

Alger kan man sammanfatta som fotosyntetiserande protister.

Det är vad jag sitter här och tänker, men det säger mig absolut ingenting.

En protist, det finns såhär, biologer tycker om att dela in saker i grupper. Och det finns riken för liv. Så är det, det finns djur, det finns växter, det finns svampar, det finns bakterier, det finns arkéer och så finns det protister. Och protister är det som inte är de andra i stort sett. Så det är inga växter, men det är antingen encelliga eller stora kelpgrejer. Som fotosyntetiserar för att få sin näring och finns i havet oftast.

Och hur många olika typer av alger finns det?

Det finns jättemånga. Du har ju de här encelliga som man bara ser i mikroskop. Och sen har du de här som gör kelpskogar som finns längs norska kusten. Så det är ganska brett spann av alger som finns.

Vilken är den vanligaste typen av alger, framförallt om vi pratar i Sverige?

I Sverige? Jag vill säga, jag har inte stenkoll på det här, men det brukar vara de encelliga för de finns överallt i allt vatten.

Är de farliga?

Vanligtvis är inte alger så farliga. Det finns alger som är giftiga. Det finns saker som äter alger. Alger vill inte bara bli ätna så då kan de vara giftiga eller så har de något i sig som gör att de är giftiga.

Så om jag badar i ett hav och upptäcker rackarns, här var det en massa alger. Då behöver jag inte bli rädd?

Nej. För att du ska bli påverkad av giftiga alger så måste du få i dig dem oftast. Eller äta saker som har ätit dem.

Vad skulle det kunna vara?

Musslor, fiskar, sådana grejer.

Då behöver jag vara rädd om jag köper musslor i affären.

Nej, de har koll på sina grejer. Musslor som säljs har koll på sina grejer så då behöver man inte vara rädd. Sen finns det ganska mycket riktlinjer som länsstyrelser och giftcentraler har på vad man ska göra om man stöter på algblomning.

Nu säger du algblomning. Vad är algblomning? Om jag ser alger, hur vet jag om det är algblomning eller bara alger?

En algblomning brukar man säga är en ansamling av väldigt mycket alger.

Kan man prata om yta?

Ja, oftast. De finns i hela vattenkolumnen. Men det handlar oftast om ytan för det är där vi ser dem och det är där vi upplever dem och det är där det finns ljus. De behöver ljus. De fotosyntetiserar. Jag säger det igen så man hör vad jag säger. Fotosyntetiserar. Alltså ljus, koldioxid, vatten blir energi och syre. Då behöver man ljus. Så de finns vid ytan. Det vi kallar för algblomning är alla de här encelliga små algerna eller fytoplankton som de heter. Som får förhållanden som gör att de kan växa väldigt fort, växa väldigt mycket och finnas väldigt många på samma plats. Det blir en algblomning. Sen finns det också saker som inte är alger som algblommar. Fast det ser likadant ut och beter sig likadant. Så det finns en typ av algblomning. Till exempel i Västerhavet finns det en alg som inte finns i Östersjön. Och den algblomning vi tänker på i Östersjön mest, den här stora, den är lite gröngult och slemmigt. Det är egentligen en bakterie som kallas för cyanobakterier. Som också fotosyntetiserar. Men de är inte alger, de är bakterier.

Okej. Men vi går tillbaka till algerna nu tänker jag. Så att det inte blir helt förvirrat för mig främst, men också för de som lyssnar. Du sa att det krävs vissa förutsättningar för algblomning. Vad är det för förutsättningar?

Alger behöver ljus, de behöver näring och de behöver solljus. Nej, det sa jag. De behöver solljus och näring. Och när det finns tillräckligt mycket så kan de föröka sig. De delar sig så de blir väldigt många väldigt snabbt och kan ligga kvar där och vara. Där de har mat och ljus.

Och spontant tänker jag då att det kan ju inte ske när som helst under året.

Nej, algblomningar på vintern är inte jättevanliga. För där finns det inte riktigt mycket ljus. Och mitt under sommaren. Nej, vi ska inte gå dit än. Vi tar det sen. De behövs näring, framförallt kväve. Det tycker alger om. Under vintern så blåser det ganska mycket. Så då blandas vatten om. Så att du får mer kväve eller näring underifrån som kommer upp till ytan. Och sen så börjar det komma ljus. Och då går algerna in i matläge. De får ljus, de kan börja använda näringen för att reproducera sig. Och sen kan du få en våralgblomning som den kallas. Och i Västerhavet är det typ någon gång mellan februari, mars, april där kanske. Det är inte jättetydligt alltid för att det finns en sak till som gör att man ser algblomningen väldigt mycket väl. Och det är att det finns en väldigt stark ytskiktning i havet. Som också hjälper till. Så algerna börjar blomma i Västerhavet kanske. Vi säger mars ungefär. Och sen så går vi in i Östersjön och där börjar de lite senare. I maj, juni kanske. Så det är olika alger som blommar vid olika tidpunkter.

Och här räknas även de här blågröna bakterierna, cyanobakterierna in. För de är det vi tänker på som algblomning i Östersjön. Det är de som står för den.

När du säger våralgblomning, någonstans, och det kanske bara är jag, får jag en ganska vacker bild i huvudet av att det bara blommar på havet. Och det är ju säkert inte så det ser ut. Kan du förklara hur det ser ut? Kan man med ord förklara hur en algblomning ser ut?

Det är inte blommor, tyvärr. Det är synd. Det hade varit jättefint. Sen är det som sagt alla de här encelliga fytoplankton, algerna, som samlas på samma plats. Så det blir som, beroende på vilken alg det är, så ser det lite olika ut. Det finns en kalkalg, som har ett latinskt namn, som blommar maj-ish på Västerhavet. Och då blir vattnet turkost. Som om det vore söderöver. Så det blir som stråk av turkost vatten. Det är nästan som att man har hällt i lite mjölk i glaset. Fast turkost då, för att de är så pass ljusa. De är gjorda av kalk. Av skal av kalk. Så då reflekteras ljuset och så blir det turkost. Om du går in i Östersjön sen när det är cyanobakterieblomningar så blir det mer en gulgrön lite slemmig stråk som också går i vattnet. Så de följer vattnet och ligger på. Det är stora hopar av celler som ligger där och är i det.

Så om man ser stråk av olika färger i vattnet, då kan man tänka att här är det nog algblomning?

Om det är rätt tid på året.

Inte på vintern då kanske?

Nej, det är inte så sannolikt.

Vår sommar.

Vår sommar. Om man inte vet exakt vad man kollar efter så kan man nog förväxla det med att det är pollen på vattenytan. Men den är bara på vattenytan.

Är det så? Algerna är?

De är en bit ner också. Så de finns i hela vattenkolumnen.

Om jag går i det här. Du sa att de här cyanobakterierna är lite slemmigt. Det låter ju jätteläskigt. Men det här turkosa då? Om jag går i det, kommer jag känna att jag går i en algblomning? Om jag går ut i ett sånt här vatten.

Turkosa.

Eller någon annan typ av alger?

De vet jag faktiskt inte hur de känns. De vanligaste som är vid stränderna som folk dyker på är ju de här cyanobakterierna. Det är de som får mest reaktioner i alla fall.

Okej, och de är slemmiga?

De kan kännas lite slemmiga, ja.

Vi fortsätter på de här stråken i vattnet. Och nu går vi in på lite magi. Vilket egentligen inte är magi, men det kanske ser lite magiskt ut. För man kan ju se att strandkanten lyser upp. Och det kallas ju för mareld. Hur uppstår det och vad är det för någonting?

Mareld är en algblomning som inte består av alger. Det är en liten encellig organism som kallas för dinoflagellat som äter andra saker för att överleva. Vilket alger inte gör, utan de använder ljus och fotocentrifierar. Och de har en förmåga att lysa upp när de blir störda. Så om man på dagen kan se sådana tegelröda eller rosaaktiga stråk i vattnet så är det antagligen dinoflagellater. Av släktet Noctiluca tror jag att den heter. Vad heter den? Noctiluca. Shit, jag har glömt vad det heter. Det spelar ingen roll. Det är en dinoflagellat i alla fall. Och när den störs så lyser den upp bioluminescens. Vilket är ganska trevligt för ser man de här röda stråken, som de ser ut, de är röda. Så du får tegelröda stråk i vattnet under dagen. Så går du till samma ställe på natten och stör vattnet så lyser det upp. Så kastar du en sten och det är riktigt mycket så kan de här ringarna som blir på vattnet lysa upp så att det ser ut som ljusringar som sprider sig utåt. Eller när de slår mot stranden så blir krusningarna.

De lyser. Eller om du kör båt genom det så hela svallvågen och allt som båten stör lyser upp som en ljusväg.

Är det farligt? Är de här dinoflagellaterna farliga på något sätt?

Det finns farliga eller giftiga dinoflagellater. Men den vanligaste arten som vi har utanför västkusten här är inte ansedd som en av dem.

Hur vanligt är det med de här? Hur vanligt är det med mareld?

Det är jättevanligt. Vi får det varje år i stort sett. Framför allt längs västkusten eller finns i Östersjön också men det är inte lika tydligt. Sen sommar, tidig höst. Det är kanske inte jättemycket, jättetydligt varje år. Men vet man vad man kollar efter och går ner och stoppar handen i vatten och plockar runt så kan man se det i stort sett varje år.

Så om man är vid vattnet eller vid ett vatten där man ser de här röda stråken då skulle man kunna komma tillbaka på kvällen och slänga en sten. Och troligtvis så skulle det lysa upp då för då stör man de här dinoflagellaterna. Och de är kopplade till alger för att de äter alger.

Ja.

Bland annat.

Bland annat mindre alger och lite annat smått som finns i vattnet.

Okej, då tror jag att jag har koll på läget.

Om man dyker till exempel kan man liksom plaska sig så att det ser ut som att man flyger runt i kosmos där nere. Det är så fina, det är som små stjärnor liksom om man är i det.

Ja, det låter faktiskt väldigt häftigt.

Det är kul med alger.

Och jag förstår, jag tycker också efter det här samtalet att alger känns lite spännande och att jag jättegärna skulle vilja läsa mer om det. Det kan man göra på smh.se slash kunskapsbanken. Eller så kanske det räcker med den informationen man har fått idag. Tack Simon för att du ville snacka alger med mig.

Tack, tack.