[musik]

Berit: Du lyssnar nu på SMHI-podden där vi har en serie om olika vattenhändelser, där några hydrologer, det vill säga vattenexperter från SMHI, sitter och pratar kring dramatiska händelser med vatten som vi har varit med om.

[musik]

Berit: Hej alla lyssnare! Nu har vi en liten ny podserie här, en säsong som ska handla om ja, vattenhändelser, och ja, det här är första avsnittet. Och det är jag och Niclas. Hej Niclas.

Niclas: Hej hej Berit.

Berit: (skratt) och vi har jobbat länge på SMHI, hur länge har du jobbat på SMHI Niclas?

Niclas: Jag har nog varit här i 17 år som hydrolog.

Berit: Vet du hur länge jag har varit här då?

Niclas: Inte en aning.

Berit:Nej men jag har varit här i… Ja, det vet faktiskt inte jag heller, men jag ska få guldmedal,. och det får man när man jobbat inom staten i 30 år… Men inte allt på SMHI, först var jag på universitetet ett antal år också.

Niclas: Blir det tårta då?

Berit: Ja… det blir det fint. Man ska åka iväg någonstans och få trerätters middag. Jag ska ta med mig min gamla mor också.

Niclas: Åh, vad härligt.

Berit: Och i det här första avsnittet tänkte vi prata om, ja, vadå, Niklas?

Niclas: Ja, torka tor jag väl.

Berit: Ja! torka! Och då har vi med oss en gäst, Göran!

Göran: Ja, Göran Lindstöm heter jag och eftersom ni har sagt hur många år ni jobbat här så säger jag det också, jag har varit här på i 39 år, och ja, jag har en guldmedalj.
Berit: Woho!! Vad har du jobbat med då?

Göran: Ja, det har varit hydrologisk forskning av olika slag, framförallt utvecklat beräkningsmodeller som man använder för att beräkna flödet av vatten i vattendrag och sjöar.

Berit: Om vi då tänker på de här… vi ska prata om torka idag… och då tänkte vi på de senaste stora torkorna vi har haft, det var ju somrarna 2016 och 2018, och de kan man väl se som två händelser, två torra händelser.

Niclas: Det var verkligen en abrupt serie av torkaår som kommer efter en längre tid av ganska blött klimat. Vi var nog lite oförberedda även om det har varit torrt tidigare, är det inte så Göran?

Göran: Jo, totalt sett så var 1970-talet ännu torrare, men det som sticker ut nu är de här somrarna med höga temperaturer.

Niclas: Vad var det som hände då 2016 om vi tittar på den händelsen först. Vi hade väl haft ett relativt torrt vinterhalvår först va? Ganska så ovanligt nederbörd under den vintern som skedde innan sommaren 2016. Det gjorde att vadå?

Göran: Ja, men… man upplever du som att mer eller mindre slutade regna fär under hösten 2015, och sen var det ju väldigt regnfritt under lång tid också småningom så märktes det då i att det blev en väldigt torr sommar. Det var dåligt med snö den vintern, men det har det ju varit väldigt många vintrarna de sista 10 åren, så på det sättet kanske skiljde ut sig så mycket, men det var just att det var även höst och vår också, sommaren i sig var inte så anmärkningsvärt torr ju men det var helheten under ett år som gjorde att det blev så torrt.

Berit: Var det inte grundvattnet som helt enkelt fick väldigt låga nivåer?

Göran: Jo, det blev ju låg påfyllning i och med att det var lite snösmältning också lite nederbörd på hösten och på våren - så att alla de faktorerna tillsammans gjorde att det inte blev så bra grundvattenpåfyllning.

Niclas: Man kan säga att en sån här vintertorkar är inte något som märks kanske så tydligt att det är den delen på det året gör att man inte tänker kanske på samma sätt att det är torrt som om det sker på sommaren.

Berit: Nej, men samtidigt är det ju då som grundvattenmagasin behöver fyllas på, för att det ska räcka vattnet, finnas vatten senare när det blir varmt. Men hur märktes den där torkan 2016?

Niclas: Ja, 2016, det var ju en tid då många myndigheter började att ta kontakt med varandra för att vi insåg att det var på väg att bli en ganska jobbig sommar helt enkelt, på många sätt. Det fanns inte nivåer i grundvattenmagasinen som normalt, dom var långt under normala nivåer, och man befarande väl att många vattendrag skulle torka ut. Så det fanns ju mängder med panikutryckningar runit om i landet. Bland annat i Småland så försökte man ju rädda flodpärlemusslor från vattendrag som hade sinat mitt i sommaren, så att man fick flytta 12 000 flodpärlmusslor till andra vattendrag helt enkelt för att de inte skulle duka under helt enkelt.

Göran: Fick de flytta tillbaka sen?

Niclas: Det skulle jag skulle jag tro, men jag vet inte, det är förtäljer inte historien. Och det var ju väldigt många kommuner som hade… gick ut med restriktioner på vattenanvändningen och uppmaningen man skulle spara på vatten och så vidare. Så att det var ganska allvarligt då.

Berit: Ja, Niclas, det var väl speciellt allvarligt på Öland?

Niclas: Ja, det var ju en av de platser som redan under vintern/våren såg att det här kommer inte att gå ihop sig… de hade så låga grundvattennivåer. De fick börja hushålla med vatten och de fick börja köra vatten på lastbil över Ölandsbron - dygnet runt från fastlandet för att försäkra sig om att djuren hade tillräckligt med vatten.

Berit: Och det här blir ju dyrt!

Niclas: Det blir dyrt, och det fanns inte på den här tiden så många källor till vatten. Nu har man ju faktiskt på senare tid byggt avsaltningsverk på Öland, så man har en annan källa på vatten som kan komplettera de här så att säga inlandsvattnet.

Berit: Men avsaltning tar ju… kostar ju också ganska mycket i energi.

Niclas: Det går åt mycket energi, så det är oftast dyra alternativ jämfört med att ta det direkt ur marken så att säga.

[musik]

Berit: Det som jag tycker är spännande rent vetenskapligt, det är ju att sen fick vi ju en torr sommar igen 2018, men den kom ju till av helt andra anledningar. Det hade varit en bra vinter och fyllt på bra med snö, och vi trodde att nu är det ingen risk för torka i år, men sen blev det ju jättevarmt istället och regnade inte på hela sommaren. Så den torkan tror jag att väldigt många kommer ihåg, för det var ju en av våra varmaste somrar som verkligen sticker ut klimatmässigt.

Niclas: Ja, du Göran satt på något möte där inför 2018.

Göran: Ja, du var ju med på samma möte.

Niclas: Ja, det kanske jag var (skratt).

Göran: Ja, och det var ju speciellt då 2018, för det var ju inte bara som du sa gott om snö utan det var ju mer eller mindre rekordmycket snö utmed Norrlandskusten. Det var ju nya snörekord på många håll, och sen var det ju väldigt höga flöden i älvarna, Torneälven bland annat, där IKEA hade problem, så det var ju gott om snö hela vägen från Bergslagen och ända upp så långt man kan komma i Sverige. Och även i södra Sveriege så var det någorlunda gott om snö. Och sen smälte snön och så slutade det regna och så blir det varmt och torrt.

Berit: Så vi trodde att nu är vi säkra här, nu har vi säkrat upp grundvattenmagasinen.

Göran: Ja, det var ju det man trodde på det där mötet då, att ja men vad skönt att vi får… Det ser bra ut det här året, det var ett sånt här torka möte som var här på SMHI. Sen så var det någon som sa “men hallå där, man vet aldrig”

Niclas: Det kan ha varit jag…

Göran: Nej, jag tror inte att det var du Niclas…

Niclas: (skratt) nej, det tror inte jag heller.

Berit: Och sen tror jag alla minns hur sommaren blev det, det blev ju ganska katastrofalt för jordbruket speciellt.

Niclas: Det stämmer, det blev ju en allvarlig marktorkade det året, på grund av att marken torkade ut, och höga temperaturer då som som gjorde att avdunstningen egentligen gjorde jorden totalt obrukningsbar i många fall. Om man hade lerjordat till exempel så vart det ju stenhårt, och foder till djur gick ner, det fanns inte mat till djuren.

Berit: Och det är ju intressant för det ser man ju i statistiken för Sverige, hur mycket mer man slaktade 2018.

Niclas: Så det var ett hårt hår för de ariella näringarna, men kanske inte så svårt för vattenförsörjningen, för på grund av det här nederbördsrika vintervåret innan så hade ju lagen finns på ganska bra.

Göran: Jag tänkte på en sak, vi pratar om värmen och torkan och det är ju inte bara så att det blir torrt när det är varmt, utan det blir också varmt för att det är torrt. Och det var ju det som hände 2018 förmodligen, att det det var så torrt så då kan inte avdunstningen kyla av marken helt enkelt, utan det blir väldigt varmt istället, och det ledde ju också fram till då att det var mycket bränder…

Berit: Men Göran, du har ju kollat på historiska data också, hur sticker de här två åren ut?

Göran: Ja, jag har ju tittat på mätningar som vi har här ända sedan början på 1900-talet, och det är framförallt i sydöstra Sverige som det sticker ut, och där var 2018 enligt den här sammanställningen, 2016 var det torraste på länge - då får man gå tillbaka till 1990-talet för hittat lika torrt år. Men när man ser på hela mätperioden från 1910-talet ungefär, så är 2018 det är det torraste året i just den här bemärkelsen. Så det är det torraste året någonsin i våra mätserier, ja.

Niclas: Vad var det för bemärkelse?

Göran: Ja, det var antalet dagar med under ett medellågflöde, alltså det medelvärdet av de lägsta för varje år. Och så mäter man och sen räknar man ut hur många dagar man har varit under det, alltså hur många dagar det har varit ovanligt lite vatten.

Niclas: Man kan säga att 2018 var det åt som hade flest antal dagar med lågflöde helt enkelt.

Göran: Ja, det kan man säga, precis.

[musik]

Niclas: Ja, vi kanske ska komma in på det här med sjöarna i Sverige. Det är ju något som utmärker Sverige från resten av Europa förutom Norge och Finland då kanske. Vi har extremt mycket sjöar, och vi är extremt beroende av vattnet i sjöarna här - det är ju tre fjärdedel av vattenförsörjningen…

Berit: Alltså det är spännande, man har gjort sådan undersökningar och karteringar och om man säger att en sjö är större än en hektar så är Sverige det mest sjö täta landet i världen.

Niclas: Ja, men det där är intressant för jag har bekanta som sagt det att hur kan vi ens prata om vattenbrist i Sverige när vi har 100.000 sjöar. Och jag tror att den tanken har inte riktigt folk förstått, att när man börjar suga vatten ur en sjö så att man inte har något utflöde ur en sjö…

Berit: Så har man fortfarande kvar vatten…

Niclas: Så har man fortfarande kvar vatten, men det är en slags… då tär man ju på själva grundkapitalet så att säga, du tar inte på överskottet som vi är vana att göra. Vi tar ju bara av den här lilla volymen som som är mellan tröskeln och sjöytan i vanliga fall. Jag vet inte hur ska man diskutera det.

Berit: Då får man börja pumpa upp vatten i sjöar i så fall.

Niclas: Ja, då sätter man sig ju i skuld för framtiden.

Göran: Då lånar man ju vattnet från framtiden.

Berit: Ja, men det kan man ju göra, låneekonomi har vi ju haft i många decennier nu.

Alla: (skratt)

Niclas: Vi är Europas mest skuldsatta land när det kommer till huslån… så vi kan väl lika gärna ta ut allt sjövatten. Nej, för det där är lite spännande faktiskt, att vi har ju så fruktansvärt mycket vatten synligt, men det är inte det som vi tänker oss är det tillgängliga vattnet, men ändå är det ju det. Så skulle det bli en absolut kris så finns det ju där.

Berit: Ja, då får man suga upp det i tankbilar och så skjutsa det då nedströms.
Niclas: Ja, eller om man har ett intag till en sjö någonstans så kan man ju fortsätta pumpa även om det inte rinner ut vatten. Jag tror så gjorde man ju Nässjö, man var ju nere på det kapitalet, det hade slutat rinna ut vatten för längesen…

Göran: Ja men det var ju ett specialfall med en väldigt liten sjö.

Niclas: Liten sjö, och stor befolkning som behövde…

Göran: Och under en kort period. Man kan kanske låna lite tillfälligt, men bara om man betalar tillbaka det snabbt.

[musik]

Niclas: Men Berit, du har ju fått ett anslag för att forska om fördelning av vatten i extremssituationer. Kan du berätta lite om projektet?

Berit: Projektet heter Rättvist vatten, för att det kan uppstå situationer då vi måste prioritera vem som ska få vattnet. Så att istället för att det är de som är längst uppström som då tar allt vatten, så ska man tänka på behov nedströms i systemet, så att det blir en rättvis fördelning av hur mycket ska man spara då till ekologin och naturbehov eller rekreation, och hur mycket ska man ha för energisförbrukning, eller för produktion i olika sektorer, och jordbruk… och liksom vem ska ta beslutet om var vattnet ska gå, ja då vill man ha någon sorts rättvis process kring detta, så att man i alla fall är medveten om vem som förbrukar vattnet och hur mycket. Så att det finns en diskussion och en dialog kring att det här är okej. Så att alla är med på det.

Niclas: För en del användningsområden är ju väldigt lätta att mäta i pengar, hur mycket vattnet är värt, men det är ju inte allt som är det. Och frågan är ju då, ska de alltid komma i andra hand, jämfört med dem som värdesätter vatten på ett monetärt sätt…

Berit: Ja, och vad är värdet kortsiktigt jämfört med långsiktigt, för att det kan ju också vara så att man når vissa sådana här tipping points eller tröskelvärden när vissa arter försvinner, och ja vad är det värt då ur ett långsiktigt perspektiv jämfört med kortsiktig produktion. Det är den typen av frågor, bara så att man är medveten om vilket beslut man tar. För jag tror väl att alla vill allas bästa på något sätt, men det är inte alltid man har bakgrundsinformation för att kunna fatta sådana beslut. Så vi hade ju tänkt göra sådana här stresstester med extrema situationer med det värsta vi kan tänka oss i framtida scenarior, till exempel torka när man haft det väldigt torrt under vintern med lite snö, och sen blir det varmt och regnar inget.

Göran: Så det blir 2016 års vinter och 2018 års sommar?

Berit: Exakt, det blir ett häftigt scenario, och då kan man tänka, hur skulle man planera då, vem är det som ska ha rätt till vattnet.

[musik]

Niclas: Men Berit, vad är det viktigaste vi ska använda vattnet till då?

Berit: I första hand är det väl dricksvattnet som måste säkrad, folk måste ju dricka för att för överleva. Men sen om man ska prioritera energi, eller om man ska prioritera ekologi, eller om man ska prioritera jordbruk, skogsbrukm det är ju lite svårt.

Niclas: Jag vet vi gjorde en del omvärldsanalys hur andra länder hanterar den där frågan, och jag tror I England finns det väldigt tydlig bestämmelse om att man kommer ner till viss lägsta nivå i flöden så får inga utag ske. Det är “hands off” som dom kallar det, bort med händerna ifrån det här från det här flödet för det ska naturen ha - den sista biten är liksom för att naturen ska klara det. Så där har man någon slags definition, och alla vet att under det här gränsen får vi inte ta något vatten. I Holland hade man en annan variant, och då vet jag att man hade en prioritetsordning av vem som hade första tjing, vem som var nästviktigast och tredje viktigast och så vidare. Det var lite intressant att det som hade störst prioritet i Holland, det var inte sänka grundvattennivåerna så att det blev sättningar i deras fördämningar ut mot kuster och så.

Berit: Det kan man ju förstå, för då dränks hela landet.

Niclas: Ja, så det var deras nummer ett, sen kommer kylvatten till kärnkraftverk lite senare i ordningen.

Berit: Ja men det behöver vi tänka igenom i Sverige, och det kan nog se väldigt olika ut på olika områden kan jag tänka mig, olika avrinningsområden och vad det finns för verksamheter. Vi har jättemycket att lära oss, och mycket när vi liksom kan dra nytta av vad man har gjort i andra länder.

Niclas: Ja, och en del kanske går att ragnordna, och du Göran har väl varit inne på det i någon analys av åtgärder vid vattenbrist?

Göran: Ja, det är ju framförallt att man sparar vatten i dammar och sjöar, det är ju det snabbaste sättet att förbättra vattentillgången vid lågflöden, att man sparar det tills man behöver det. Jag räknade ju på det och många andra åtgärder i landskapet, men andra förändringar i landskapet har enligt våra resultat mycket mindre påverkan till exempel återvätning av skogsmark och sådana förändringar i markanvändningen… det var liksom mer långsökt än att bara spara vatten. Man använder ju, vad heter det… bevattningsdammar i jordbruket till exempel, det är ett effektivt sätt att spara vatten, och då sparar man ju väldigt mycket vatten på liten yta eftersom man kan dämma upp en damm med flera meters lagringskapacitet till exempel.

Berit: Så det gäller att spara vattnet när vi har mycket nederbörd och det finns mycket vatten, och sen kan man använda det när det blir torrt.

Göran: Ja, det mesta går ut på att man vill jämna ut flödena så att man inte vill ha för mycket när det är högt och inte för lite när det lågt. Så sjöar och dammar är bra på det sättet.

Niclas: Så det finns både bra och dåliga saker med detta då. Det är ju att mycket av det här redan är plats förstås, att många sjöar är ju redan uppdämda och skulle kunna förstärka vattenflöden under torrperioder, men den dåliga nyheten är väl att vi har andra prioriteringar också men det vattnet. Vi vill producera el och det är andra saker som ska jag vägas in. Hur ser vi att det kommer gå till i framtiden, kommer alla vara överens?

Berit: Nej, det tror jag absolut inte Och det ser vi i det här forskningsprojektet jag pratade om förut, vi har redan är gjort enkätundersökningar och såg att det finns ganska stora konflikter kring vatten och man känner sig förfördelad om man är nedströms i vattendrag, och man tycker att de uppströms använder för mycket så… Och sen också precis som du var inne på det här med ekologiska hänsynen, att det inte finns någon tydlig mini gräns för vad ekologin behöver. Idag är man inte överens, kan man säga.

[musik]

Berit: Men Nickas! Kan man inte säga att vi egentligen vaknade upp då 2016?

Niclas: Ja, jag tror det för vi på SMHI var väldigt dåligt förberedda på torkaproblem innan dess. Vi hade inget varningssystem riggat för det. Samhället var ju också dåligt förberedda, folk hade för grunda brunnar helt enkelt som torkade ut… så man kan väl säga att efter det här 2016-torkan så har samhället successivt blivit bättre på hantera problemen. Så även om det är lika torrt stundtals idag efter 2016 så jag har konsekvenserna blivit mindre.

Berit: Och även idag är det ju så att folk ju ansöker om att få borra mycket djupare brunnar, så att det är det någon trend som som fortsätter och oss som folk tar på allvar nu. Det syns väldigt tydligt i statistiken hos brunnsborrare och även företag som säljer bevattningsutrustning att det har ökat enormt de senaste åren. Ja men ska vi sammanfatta det här med att det har varit några jobbiga år 2016 och 2018, och vi hoppas att de inte kommer allt för ofta, men det finns mycket scenarier från klimatmodellering som tyder på att det skulle kunna bli en vanlig händelse och då gäller det att vi är beredd att kunna hantera det här. Är det en bra sammanfattning?

Berit: Det är en jättebra sammanfattning Niclas.

Göran: Ja, men det blir ju spännande också att se vad som händer i år.

Niclas: Ja, det vet vi ju när det här sänds (skratt)