Från sjöbris till monsun

Genom omblandning fördelas värme mellan de upphettade tropikerna och de avkylda polarregionerna över större områden i atmosfären. Men omblandningen sker inte bara vertikalt, som då upphettad luft stiger upp genom atmosfären, utan lika mycket horisontellt. Denna process äger rum på alla skalor i tid och rum från den lokala sjöbrisen till den omfattande monsunen.

Så här uppkommer sjöbris!

Avkyld luft sjunker - Uppvärmd luft stiger

Värme från den upphettade jordytan sprids genom ledning och strålning till lufthinnan omedelbart ovanför jordytan. Den upphettade luften expanderar och stiger upp genom atmosfären som varmluftsballonger.

I andra delar av atmosfären avkyls luften genom utstrålningen av långvågig värmestrålning. Den avkylda luften "krymper", blir tätare och tyngre per volymenhet, alltså tvärtom mot vad som sker med uppvärmd luft.

Följaktligen tenderar den kalla luften att sjunka och vi får en genomgående tendens i lufthavet med kall (eller avkyld) luft som sjunker, varm (eller uppvärmd) luft som stiger.

Ojämnt fördelat lufttryck

Lägre lufttryck är också ofta åtföljt av stigande luft och högtryck av sjunkande, men orsakssammanhanget är lite mer sammansatt. Lufttrycket är ju i princip tyngden av all luft ovanför oss och om luften rör sig upp eller ner påverkas inte den mängden.

Men högre upp märks att luften stiger. När luften nedanför en viss nivå på grund av den uppåtgående rörelsen placeras högre upp, ökar lufttrycket på den nivån, då mängden luft ovanför ökar.

På motsvarande sätt leder sjunkande luft till lägre lufttryck ovanför en viss nivå. På detta sätt byggs det på en viss höjd upp områden där lufttrycket är ojämnt fördelat i horisontell led.

Luften börjar därvid röra sig från områden med högre lufttryck till områden med lägre. Där luft ger sig av i höjden sjunker lufttrycket i lägre nivåer och där luft anländer stiger det. Och det är nu, men först nu, som lufttrycket vid marken förändras.

Bris och monsun

Dessa processer äger rum på alla skalor i tid och rum. Det är inte bara latituden som bestämmer uppvärmning och avkylning, utan också underlagets beskaffenhet.

Ett landområde blir snabbare varmt än ett havsområde, men avkyls också snabbare. Å andra sidan kommer solstrålning som träffar en vattenyta att tränga ner djupt och spridas vidare med omblandning.

Den dagliga variationen i uppvärmningen av jordatmosfären ger upphov till den bekanta sjö- och landbriscirkulationen. Samma process, fast på säsongsbasis och i kontinentala mått, sker över östra och södra Asien, sommar- och vintermonsunerna.