Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Hydrologi

Faktapaket: Vattenföring

Vårflod

När snön och isarna smälter på våren ökar vattenmängden i såväl mark som sjöar och vattendrag. Detta fenomen brukar kallas vårflod.

Vårfloden 2013 i centrala Uppsala, höga vattennivåer i Fyrisån

Vårfloden 2013 i Uppsala gav mycket höga flöden i Fyrisån

En stor vårflod orsakas ofta av tre samverkande faktorer: 

  • ett stort snölager 
  • snabb avsmältning 
  • regn i samband med avsmältning

Avsmältningsprocessen är mycket väderberoende, och exempelvis ett milt, molnigt och blåsigt väder orsakar i regel större avsmältning än ett soligt och vindstilla väder.

Detta beror delvis på att molnigt väder generellt orsakar varmare lufttemperaturer nattetid än klart väder, men även på att vinden hela tiden avleder fuktig och kall luft som bildas vid snötäckets yta under snösmältningen och ersätter denna med varmare luft.

Därmed blir energiöverföringen från luft till snö effektivare när det blåser, vilket påskyndar snösmältningen.

Hur beräknas vårfloden?

Vårfloden är en vanlig företeelse på de flesta håll i Sverige och SMHI använder olika metoder för att bedöma vårflodens tidpunkt och omfattning.

Förutom manuella mätningar av snödjup vid ett antal väderstationer finns en hydrologisk modell som kontinuerligt beräknar snötäckets vatteninnehåll i ca 39700 delområden i Sverige. Denna information kombineras med väderleksprognoser för att beräkna snösmältningen och den totala vattenföringen.

översvämmade åkrar

Översvämmade åkrar i Östergötland våren 2010.

Klimatet och vårfloden har ändrats

Om man tittar hundra år bakåt i tiden så kan man se trender i tidpunkten för vårfloden som en eventuell effekt av en klimatförändring i Sverige. På många håll i Götaland har en tidigare vårflod ersatts av höga vinterflöden då nederbörd faller som regn istället för snö.

Även i Svealand och längre söderut syns en trend mot en allt tidigare och mindre vårflod. I Norrland är mönstret beroende av vattendragets storlek och geografiska läge. Höstflöden har blivit vanligare och snösmältning sker tidigare på året.

Läs mer i framtidens klimat som även visar klimatindikatorer för framtida klimat fram till år 2100.

Poddgrafik Vatten (rund)
Hydrologi

Fenomenfredag: Vårflod

Lyssna på SMHI-podden

Relaterade sidor

  • Professionella tjänster

    Flöden och flödesunderlag

    I ett framtida klimat förvänden i Sveriges vattendrag förändras jämfört med dagens förhållanden. Förändringarna orsakas primärt av ett förändrat ne...

Mer i detta faktapaket

  • Hydrologi

    Vattenföring

    Vattenföring eller vattenflöde är ett mått på hur mycket vatten som rinner i ett vattendrag. Att ha kunskap om vattenföring är viktigt för att kunn...

  • Vattenföring

    Avbördningskurva

    En avbördningskurva visar sambandet mellan vattennivå och vattenflöde. Sambandet är unikt och tas fram för utvalda platser i ett vattendrag.

  • Vattenföring

    De högsta uppmätta flödena

    De högsta flödena som uppmätts i Sverige har inträffat i större älvar vid snösmältning. Rekordflödet mättes i nedre delen av Torneälven vid Kukkola...

  • Vattenföring

    De svenska flödesrekorden i Torneälven

    De högsta uppmätta vattenflödena i Sverige har inträffat i samband med vårfloden i Torneälven. Våren 1968 var flödet 3670 m3/s vid Kukkolankoski i ...

  • Vattenföring

    Modeller för att beräkna vattenföring

    En modell är en förenklad beskrivning av verkligheten. På SMHI har det utvecklats två hydrologiska modeller: HBV-modellen och HYPE-modellen. Dessa ...

Relaterade faktapaket

Nederbörd

Oceanografiska modeller

Termometer i förgrunden och en himmel i bakgrunden

Temperatur

Översvämmade hus

Översvämningar

Faktapaket hydrologi

Alla faktapaket inom hydrologi

Vi har satt ihop artiklar utifrån kategorier. Allt för att du ska få ett samlat innehåll.