Huvudinnehåll
Utforska ett ämne i kunskapsbanken
Faktapaket: Mätning av flöde och vattenstånd
SMHIs stationsnät
SMHI har många och långa tidsserier för vattenföring i Sverige. Totalt finns cirka 1500 punkter där vattenföring mätts någon gång. Den tidigaste mätningen av vattenföring är från 1807 då vattenföring ut ur Vänern började mätas. Det är också den längsta sammanhållande serien då den fortfarande mäts. Den längsta serien av vattenstånd kommer från Mälaren där vattenståndet började mätas regelbundet 1774.

En av SMHIs stationer i grundnätet. Niemisel i Råneälven.
SMHIs mätningar
Dåvarande SMHI, Statens Meteorologisk-Hydrografiska Anstalt, fick under 30- och 40-talen i uppdrag av staten att kontrollera vattenstånden för att följa upp att regleringarna sköttes enligt de vattendomar och regler som regleringsföretagen var ålagda att följa.
Detta görs i dag inom SMHIs tillsynsverksamhet. Mätningar av vattenstånd görs med en pegel. De första peglarna var fasta skalor som monterades i sjön. Man kunde direkt se vattenståndet där vattenytan befann sig på skalan.
För ungefär 100 år sedan kom de första registrerande instrumenten. Dessa är skyddade i ett hus eller skåp ovanpå en brunn som har direkt förbindelse med vattnet i sjön. I brunnen finns flottörer som följer vattenytan och är direkt kopplade till skrivare där en penna ritar vattenståndet på ett papper.
Under 60-talet kom de första telefonsvarande peglarna som man kunde ringa upp och från vilka man kunde få vattenståndet uppläst via en taltrumma. På senare tid har det utvecklats digitala instrument som lagrar värden. Dessa kan via fjärrkommunikation föra över data så att man "hemifrån" fortlöpande kan följa upp vattenståndet.
SMHIs mätningar idag
Enligt 3 §, förordning (2009:974) med instruktion för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ska SMHI förvalta den svenska hydrologiska infrastrukturen och därigenom inhämta och förmedla kunskaper om landets hydrologiska förhållanden. En del i detta är att genomföra flödes- och vattenståndsmätningar i en stor mängd vattendrag i Sverige.
Det nät som byggs upp av SMHIs hydrologiska stationer ska underlätta i arbetet att
- varna för höga flöden och ge ut risk för låga flöden
- analysera den hydrologiska utvecklingen över tid
- beräkna hur mycket vatten som totalt rinner in i havet från Sveriges landområde
- förbättra S-HYPE-modellen på bästa sätt
På SMHI.se kan du se alla SMHIs stationer, både de som är aktiva nu och de som lagts ned.
SMHIs grundnät
Idag observerar SMHI vattenföring i ett stationsnät som består av cirka 200 stationer. Här ansvarar vi för allt från stationsbyggnad, teknik, mätning, insamling och kvalitetskontroll. Förutom dessa 200 samlas data in från ytterligare cirka 100 stationer, där skickar externa aktörer in uppgifter till SMHIs databaser. För dessa stationer görs enklare kvalitetskontroller på data.
Övervakningen av vattenföring och vattenstånd med dessa cirka 300 stationer utgör SMHIs grundnät.
SMHI samlar även in data från många fler sjöar och vattendrag till olika uppdrag kopplade till bland annat varningstjänst, vattenförvaltning och prognossystem.
Uppdatering av grundnätet

Stationen Norekvarn vid Vänneån (inom Lagans avrinningsområde) är en gammal station som byggts om under vintern 2018/2019.
SMHIs stationsnät för vattenföring har byggts ut i omgångar fram till mitten av åttiotalet. Efter detta har antalet stationer minskat. Ett projekt för att se över stationsnätet påbörjades 2014. Då bestod det hydrologiska grundnätet av 330 vattenföringsstationer (cirka 220 SMHI-ägda, cirka 100 externägda och några samägda).
Det gamla nätet var till stora delar baserad på gammal teknik som krävde mycket manuellt arbete. Dessutom anlades ofta stationen genom att en brunn byggdes med ett förbindelserör mot vattendraget. På detta sätt blev de dyra att flytta. Stationerna placerades utifrån de behov som fanns vid anläggningstillfället. Ett flertal stationer tillkom genom extern finansiering och dessa placerades då utifrån behov från de som varit finansiärer och/eller kravställare.
Detta sammantaget gjorde att nätet inte var optimerat utifrån de behov som finns i dag. I hanteringen av näten saknades också prioriteringsordning på stationsnivå, vilket gjorde det svårt att planera och fatta beslut om hur mycket arbete som skulle läggas ned på en specifik station.
Med början 2017 och ett par år framåt byttes all teknik succesivt ut för alla stationer i SMHIs hydrologiska nät. Ny enhetlig teknik installerades för både mätning och kommunikation. För mätning används nu tryckgivare som kan installeras både i brunnar eller direkt i vattendraget. Detta medför ett mer flexibelt och lättarbetat nät.
Mer i detta faktapaket
- Hydrologi
Mätning av flöde och vattenstånd
SMHI har i uppdrag att beskriva Sveriges hydrologi. Detta görs både med hjälp av observationsplatser och modeller. Idag finns cirka 300 observation...
- Mätning av flöde och vattenstånd
Insamling av hydrologisk data över tid
Läs om hur mätning och insamling av hydrologisk data skett över tid, ända från att Hydrografiska Byrån bildades tidigt 1900-tal, till hur data saml...
- Mätning av flöde och vattenstånd
Långa mätserier av vattenföring och vattenstånd
På SMHI finns många och långa tidsserier. Ibland finns det luckor i tidsserien och ibland har en mätning gjorts vid en plats i ett vattendrag och s...
- Mätning av flöde och vattenstånd
Osäkerheten högre vid mätning av lågflöden
Osäkerheten för observationer kan vara hög vid lågflöden. I artikeln förklaras vad som är orsaken till detta.
- Mätning av flöde och vattenstånd
SMHIs vattenföringsmätningar
För att beskriva Sveriges vattendrag och sjöar på ett korrekt sätt, mäter SMHI vid över 200 platser i landet. Vid flertalet av dessa mätstationer b...